♥

25,8 mil kvar till Luxemburg och klockan är snaret kvart i sju.
Vi har nyss ätit middag för dagen och det har väl inte hänt så
jävla mycket egentligen, jag menar finns inte så mycket att göra.

Jag har mest sovit, spelat spel på datorn, pratat med mamma och Bengt,
hostat, ätit chips och läst sweden rock magazin. Det är tråkigt att åka bil..

Kan ju förövrigt berätta att vi krockat på autoban idag men som tur var blev
ingen skadad, och våran bil mår bra, Dragkroken tog den värsta smällen och i övrigt
har vi bara en buckla vilket gör att bagageluckan är lite svårare ätt stänga än förut.

Olyckan berode egentligen inte på att någon gjorde fel,
mer än att inte hålla tillräckligt med avstånd i förhållande till bilen framför.
Vilket gör att vid hård inbromsing krockar många eftersom de
inte håller ett avstånd som klarar av bilens hastighet.

Olyckan inträffade på grund av bilköer, så helt plötsligt börjar den trefiliga
motorvägen vi kör på hastigt bromsa in från 130km/h och då bör avståndet mellan
varje bil vara minst 130m, men det är inte speciellt många som håller det.

Så vi börjar bromsa in, kanske hinner sjunka i hastighet till ca 90km/h
och både jag och johanna håller4 hårt i pyret fast hon har hundkoppel.

Sen kollar mamma i backspeglen och frågar "vad fan gör jag nu!?"
sen trycker hon igång varningsljuset och bara några hundradelar senare
smäller en bil in i oss - som inte hunnit bromsa in. Han kom säkert i 150-200km/h.
(för er som undrar är det väldigt få som faktiskt håller hastiheten här)

Men vi fick ju köra in till kanten så klart, och samma sak gjorde de som
kört in oss, förövrigt ett äldre par från tyskland. Bara någon minut senare är
polisen där, en väldigt hjälpsam kvinna och man. Som fick agera tolk eftersom
de tyska paret var väldigt dåliga på engelska,

Deras stackars bil hade dock tagit smällen rätt hårt.
våran dragkrock hade tyckt in deras grill så den såg ut som ett V ungefär
samt att allt var platt ända fram till motorn i princip så de fick bärgningsbil
och åka hem. (de hade precis börjat åka på sekester, hade hunnit drygt 30 mil kanske).
nu ska väl jag återgå till att ha lite ont i nacken, tjöta med familjen och känna
drag i magen när det blir inbromsningar hahah

packning & krockad bil.
haha

pusshej