.
jag vet inte om jag någonsin kommer kunna älska någon som jag älskar honom, jag vet inte om jag någonsin vill vara tillsammans med någon. Jag vet inte om jag någonsin kommer vilja bli rörd av någon.
jag sitter och analyserar mej själv, vart någonstans räcker jag inte till, vart någonstans duger jag inte? Jag försöker desperat finna svaret utan att lyckas. Alla säger att det antagligen är avståndet men det är ju lika långt från mej till honom som honom till mig, varför är det inte jag som gör dummheter och ljuger?
ja, jag vet att detta kommer gå över, men frågan är hur lång tid det ska ta och hur ont det ska göra. Nu har jag gråtit konstant i ca 7 timmar, vissa gånger helt hysteriskt, andra stunder rinner det lite lätt längs med mina kinder. just nu rinner det, jag har lektion. skolan är piss
men jag är så jävla glad för att det finns så många att krama om, så många som trots allt får mej att pressa fram ett leende trots att tårarna forsar.
åh, jag hatar att jag älskar dej.

Love hurts, det är det jobbiaste som finns.. Det enda som läker är tid .. Tills dess, försök att umgås med så mycket vänner så mycket och hitta på saker. Just a tip from a fucking three time looser.
Kram !
Vet inte vad jag ska säga, hoppas tiden läker dina sår snabbare än väntat. <3
hoppas det blir bra till slut iaf <3
åh skickar en stor kram till dej! <3
As said before, love hurts. Men du klarar det, det tror jag. Vi känner inte varandra, men jag har följt din blogg ett tag och du är fruktansvärt attraktiv. Även om det inte känns som det nu, så kommer du grejja det där med kärlek igen. I'll show you.
Med tiden går allt över!
Det är bara att blicka framåt.
Kärlek suger ibland, men hellre känt kärlek och förlorat den, än att inte känt kärlek alls, inte sant?
Jag känner heller inte dig, men jag kände såååå igen mig i texten och blev mycket rörd. Förlorade också min pojkvän för några månader sen, och ont gjorde det verkligen. Men nu är jag back on track, och det kommer du också vara så småningom!
Gråt åt, umgås med dina närmsta, skratta och le.
Det löser sig ska du se!
Kram!